Hem > Okategoriserade > FP kommer ut på banan. Vilka följer?

FP kommer ut på banan. Vilka följer?

Kanske vi ändå får den seriösa försvarsdebatt med deltagande av även de tunga politikerna som jag och flera andra efterlyst. Nu har i varje fall FP tagit det första steget med partiledaren i spetsen och gått ut förvånansvärt hårt till stöd för en stärkt nationell försvarsförmåga.
Med namns nämnande och i klartext talar man om den negativa utvecklingen i Ryssland och om Rysslands aktivistiska politik, om Barentsområdets och Nord Streams säkerhetspolitiska betydelse och om vikten av att remilitarisera Gotland.
Att det är ett valår och att det gäller att hålla tungan i den rätta politiska munnen märks då inte ens folkpartiets tunga trio med ett ord nämner NATO. Här är man uppenbarligen väl medveten om att man i så fall skulle givit sig ut i ett politiskt minfält omgivet av reflexstyrda krypskyttar med fingret på avtryckaren. Bäst alltså att för tillfället överlåta NATO-frågan åt en avdankad överste och en miljöpartist.

Frågan är dock om detta inhopp i debatten är en engångsföreteelse eller om FP försöker göra Försvaret till en valfråga där ett parti med svaga opinionssiffror försöker locka till sig dem som med förvåning och undran jämfört omvärldsutvecklingen med vår svenska försvarsförmåga. Om det är en seriös satsning är det bara att konstatera att det är ett stort politiskt vågspel som även om det inte lyckas för FP, förhoppningsvis lockar ut de andra partierna på banan.

FP-trion nöjer sig inte med att önska ett stärkt försvar, man går så långt som till att beskriva önskade förbandsstrukturer. Återskapandet av en regional ledningsorganisation, fem brigader, varav en eller kanske rent av en till på Gotland, bibehållande av alla nuvarande stridsfordon, artilleripjäser och JASar, färdigställande och förbandsläggning av VISBY-korvetterna och allt med en hög beredskap.
De fem brigaderna skulle tillhöra en förbandsreserv enligt skribenterna. Om denna reserv i så fall skulle ligga utanför den redan beslutade förbandsramen med insatsbataljoner är oklart och hur de ska personalförsörjas lämnar man inga förslag på, men det är klart, debattskisser behöver ju inte vara helt genomarbetade.
Jag ställer mig dock lite tvekande till låsningen vid de sammanhållna brigaderna. Med de förbandsvolymer man talar om och med det mycket varierande hotscenario vi kan se framför oss, torde nog ett rejält ökat antal bataljoner, som vid behov, med erforderliga stödfunktioner, kan sammanföras i brigadförband vara att föredra.

FP-trion inser att ökade försvarsambitioner kan komma att kräva ökade ekonomiska ramar. Det är nog det minsta man kan säga! Om man dessutom, som de skriver, inte ser något motsatsförhållande mellan en nationell upprustning och fortsatta internationella insatser kommer ramarna att behöva ökas rejält.

Försvarsvänner i det tysta finns det gott om i Sverige och förvåningen är stor bland dem som insett hur mycket Sverige de facto avrustat. På marginalen kan dessa bli avgörande i det kommande valet om Försvaret tillåts bli en del av valrörelsen och det är kanske här som FP sett sin chans. Oavsett eventuellt politiskt taktiserande inför hösten är det i varje fall positivt att debatten verkar ha tagit fart och det är bara att med spänning invänta de andra partiernas ställningstagande och positioneringar.

Annonser
  1. Alamo
    14 januari 2010 kl. 10:12

    Japp!

  2. Vagabond
    14 januari 2010 kl. 11:00

    Jo, man kan ju tycka att det är intressant att debatten väcks, men kanske detta bar är ett inlägg inför Folk & Försvar, som i likhet med andra år bara väcker intresse för stunden.

  3. ronny svensson
    14 januari 2010 kl. 12:12

    Hej. Jag har tagit del av min partiledare Jan Björklunds, vision gällande vårt svar till vissa delar har Björklund rätt, FP ledaren är före detta yrkesmillitär. och han vet vad han talar om.
    Varför kan inte lilla Sverige gå med i Nato fullt ut
    vi skulle få mycket mer lugn och ro.
    när jag gjorde lumpen på i6 Kristianstad 1958 var vi vid uppställning på kasern gården 2000 soldater ca:
    då vrålade vi unisont med reg, chefen Serige vii. Sverige kan, Sverige skall försvara sig, ja det var då…försvarsvän Ronny Svensson Musiker o reservofficer Höganäs, lev väl

  4. Varghjärta
    16 januari 2010 kl. 0:18

    Varför ska vi gå med i Nato?

    Vi har ju knappt något att bidra med! och varför skulle dom bara ha med oss för att vi vill känna oss trygga och tro att vi då är skyddade som om vi hade änglavakt eller nåt?
    Dessutom, vad är den politiska implikationen med att vara med i en klubb som i stort sett styrs av USA.
    Det skickar ju ett meddelande till resten av världen om oss så att säga.

    Och tro inte sen att vi kommer ha något att säga till om i Nato, det kommer att vara helt på de stora staternas villkor.

    Nej jag säger att vi kan klarar oss själva eller ingå i militärallians med Finland, Norge, Danmark och Island om det går! dom delar våra intressen mest
    (Dessutom är dom också våra fränder iaf Finnarna och Norrmännen).

  5. Bengt Lundström
    17 januari 2010 kl. 8:42

    Håller med Varghjärta. Dessutom kommer hotet inifrån, numera!

  6. Varghjärta
    17 januari 2010 kl. 14:49

    Inifrån? vad fasen snackar du om nu då?

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s