Hem > Okategoriserade > Intet nytt under solen och allt var inte bättre förr

Intet nytt under solen och allt var inte bättre förr

21 december 2013 Lämna en kommentar Go to comments

Ra 120

 

I dessa dagar av revisionsrapporter och allmän upprördhet över personal- och materielbrister i förbanden kan det vara på sin plats att återuppväcka tidigare så frekventa ord som  version, substitut, myndighetsbrist och riksd:o. Gör man det och kopplar orden till vad de stod för, blir man raskt varse att dagens situation i FM inte på något sätt är unik, att intet är nytt under solen och att allt inte var bättre förr.

Version: U-listesatt materiel utbytt mot variant av samma materielslag, ex:vis kpist m/45 i stället för kpist m/45B. Ingen större katastrof alltså, men ändå
Substitut: Materiel utbytt mot annan ”så nära man kan komma”. Ex:vis tgb 903 ist f tgb 11, gevär m/96 i st f kpist, ra 120 i st f ra 145 osv.
Myndighetsbrist: Materielen fanns inte i tillräcklig mängd inom mobiliseringsmyndigheten
Riksbrist: Materielen fanns inte i tillräcklig mängd ens inom riket

Åtminstone inom armén lurades krigsförbandschefer länge genom att förbandens förråd var välfyllda med rätt materiel inför varje KFÖ, något som möjliggjorts genom omfattande materielsnurror där bristmateriel flyttades runt mellan förbanden efterhand som det var dags för KFÖ. Det var först vid 80- och 90-talens krigsförbandsvärderingar som cheferna fick aha-upplevelser och kunskap om det verkliga läget.

Några talande exempel på OE-materiel (organistions- och effektbestämmande):
Till ra 145 (dåtidens viktigaste radiostation inom armén) skulle det finnas tre batterilådor/rastn. En i radion, en i ”ryggsäcken” och en på laddning. Sanningen/verkligheten var att det kanske fanns 2/rastn i riket! Existerande batterilådor snurrade landet runt efterhand som förbanden gjorde KFÖ…

Uthålligheten på våra rb 70-förband var synnerligen begränsad eftersom det saknades ett avgörande batteri (riksbrist) för att systemet överhuvudtaget skulle fungera

Vissa artilleribataljoner som mobiliserade i Norrland kunde initialt inte förflyttas en meter eftersom man saknade fordon. Dragbilar, ammunitionsbilar etc. var uttagna fordon som pga. brister inom mobiliseringslänet skulle komma från Göteborgsområdet/milo V. Problemet, förutom körtid relativt mobtiden, var att de som förväntades köra upp bilarna till Norrland var värnpliktiga inkallade till andra förband i andra delar av landet….

Kvalificerad ammunition till våra haub 77-förband fanns i så begränsad mängd att först då kraftsamlingsriktningen (egen och/eller fiendens) kunnat fastställas kunde uppfyllnad till RU ske genom omfördelning från sekundära riktningar.

Då uniformssystem 90 infördes vid de prioriterade fältförbanden dumpades nya och oanvända m/59 på överskottsmarknaden. Det var för dyrt att packa om och ersätta de urtvättade och slitna uniformerna, ibland tom. substitutet linnekläder, vid de lågt prioriterade lokalförsvarsförbanden.

Personal däremot, det fanns det tack vara värnplikten gott om. Om den sen alltid var rättutbildad är en helt annan sak. Första gången jag gjorde KFÖ, (som plutch i början på 70-talet) hade förbandet just omorganiserats från infbrig org 59 till NB org 69.
Materieltillförseln hade gått fortare än utbildningen så min bandvagnsförare var ett substitut, en fd. anspannskusk…

Kategorier:Okategoriserade Etiketter:, ,
  1. Niklas
    21 december 2013 kl. 9:20

    Hej, menar du verkligen allvar att du jämför och tycker att det var lika dåligt ställt med försvarsmakten förr, som den är idag? När vi idag knappt får ihop 4st bataljoner om 2000man och jämföra det med när vi kunde få ihop cirka 1miljon man..

  2. Peter Hammarberg
    21 december 2013 kl. 9:27

    @Niklas
    Jag jämför inte. Man ska inte jämföra äpplen och päron. Dåtidens FM var något helt annat än dagens. Vad jag vill säga är att vi inte ska bli nostalgiska. De problem som alla fokuserar på nu fanns även då fast i en större organisation.

  3. Rune
    23 december 2013 kl. 9:10

    Du har rätt, men vad som är värre är att idioterna även sålde av persedlar från m90 systemet, runt 2001 var jag på ÖB och såg nya vinterhandskar och andra persedlar säljas. På ett annat Regemente hade man bl.a. Utslitna tält och vattenreningsanläggningar, samma utrustning som man på ortens surplusbolag kunde köpa nytt och oanvänt.

    Det man borde ha gjort vid minskningen av Brigaderna var att tillföra dom kvarvarande enheterna mer understöds förband, tex hade en Artilleribataljon, ett Lv Kompani och ett BandPv Kompani. Där hade man antingen kunnat fördubbla antalet eller utöka antalet eldenheter tex från 12 till 18 Haubitsar. På så sätt hade vi haft ett mindre antal Brigader men slagkraftigare. //Rune

  4. Lille Kurt!
    16 januari 2014 kl. 23:12

    Som ”gammal stridsflygare” fraan 1960 – talet och boerjan av 1970 – talet, samt senare som ”flygande repgubbe” under 1980 – talets mycket ”kallare krig” (Ubaatar m.m.), saa aer min erfarenhet vaeldigt positiv till de vaerpliktigas kunskap. Klargoering, service, bevaepning m.m paa krigsbas skoettes av en tekniker och resten vaernpliktiga per rote flygplan. Klargoeringen tog ca. 30 minuter. Motsvarande klargoering paa Nato – bas tog ca. tvaa timmar per flygplan med fast anstaellada tekniker?!?!
    Under storoevningen OE 68 saa deltog 400 stridsflygplan, av flygvapnets totalt ca. 800 stridsflygplan, med stationering paa krigsbaser.
    Vaerpliktiga fraan armen och flygvapnet bevakade och servade varje krigsbas. Det var luftvaernsfoerband, bevakningsfoerband med hundar, vaernfoerband i kanontorn, cykelskyttebataljoner etc. Totalt mellan 1.000 till 1.500 personer per krigsbas.
    Vad har Vi foer foersvar nu foer tiden????
    Fick nyligen en fraaga, givetvis hypotetisk, om jag skulle staella upp som ”flygande repgubbe, i dagens svenska foersvar, och svarade NEEJ med efterklang.
    Vem/vilka aer intresserade av att bli ”kanonmat” i det av de svenska politikerna totalt raserade svenska foersvaret????

  5. Nilsson
    20 januari 2014 kl. 18:10

    Visst fanns det brister både stora och små i den gamla vpl. organisationen, men då ska man komma ihåg att den fullt mobiliserad hade 800.000 pers i rullorna och att det tog år att ersätta ex handeldvapen och även mer kvalificerad mtrl. + att utrustning och fordon för ca 50.000 man var ute på utbildingsförbanden. Att det då fanns brister i mob. förråden var fullt förståeligt.
    Sen tror jag helt ärligt at det inte hade varit hela världen att tvingas kriga i M58 och med ryggsäck modell 40 tal. Däremot hade mauser istället för kpist eller AK varit värre.
    Dock fanns det drygt 500.000 kpist och AK4 i FM i början av 80 talet så jag tror inte att brigader och mer prioriterade bataljoner hade drabbats.
    Idag har hela FM 50.000 st AK5 och AK4 sammantaget och ska FM växa så kommer man tvingas beställa nya handeldvapen från utlandet via upphandling, således bör lede Fi förvarna åtminstone 5-6 år i förväg vid anfall då vi annars inte hinner köpa in vapen och infoga dem i de förband vi tänker sätta upp.
    Vidare är det oerhört mycket enklare att komplettera redan befintliga utbildade och övade förband med modernare materiel kontra att som idag de facto återuppbygga FM från grunden fullständigt.
    Vi har inte längre förmåga att mobilisera eller ens kriga i brigadform, vi kan inte ens mobilisera och kriga med våra 8 ”manöverbataljoner” då huvudelen varken har materiel eller övade soldater.
    Våra kommande Superjas kommer aldrig lyfta från sina fredsflottlijer i händelse av krig då det saknas markförband som kan sköta om en spridd utbasering och några luftvärnssystem som kan skydda flottiljerna finns inte.
    Men visst, vi lyckas hålla tusentals överviktiga officerare med lön och pärmbärarjobb så de kan blogga och berrätta hur dåligt allt var förr och hur bra det är nu när soldaterna inte får lära sig orientera men pluggar genus för fulla muggar allt under stabens vilda jubel.

    Så nog var det bättre förr även om det fanns brister, framförallt hos armén.

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar