Archive

Posts Tagged ‘Långtbortistan’

Härskna inte över spilld mjölk!

17 december 2014 1 kommentar

Det gråts väldigt mycket över spilld mjölk just nu på sina ställen. Det är förståeligt mtp hur försvarsdebatten rent generellt tagit fart och med de nya beslut som väntar i närtid. En försvarsminister som väcker, kanske orealistiska, förväntningar gör kanske också sitt till då det nu flaggas här och där om hur det kunde ha varit om inte….

Jag tycker att vi ska sansa oss lite grann! Det är alltid lätt att kommentera historien och döma beslutsfattare med facit i hand och idiotiska beslut är alltid idiotiska när de än tas. Men har vi så kort minne att vi inte kommer ihåg att det inte var särskilt länge sedan som den ryska armén var på gränsen till upplösning, Österslöflottan låg och rostade längs kajerna, det ryska flygvapnet stod på marken och Östersjön verkligen såg ut att bli ett fredens hav?

Inledningsvis var utvecklingen i Ryssland positiv även politisk och den allmänna euforin kändes välmotiverad. Det var i den miljön som nästan alla i ledande befattningar, militära som politiska, var rörande överens om att framtiden för Försvarsmaten låg i Långtbortistan.
Motiven var kanske lite olika. Militära chefer sökte alla möjliga utgångar för att rädda vad som räddas kunde av militär förmåga och infrastruktur medan politikerna sökte möjligheter till att både spara pengar och att ta en plats i världspolitiken. Motiven var skilda men man var överens om att Långtbortistan gällde på bekostnad av hemma och här.

Nu vet vi hur det gick. Det som upplevdes som rätt då visar sig vara åt h-vete fel  nu och pendeln fick svänga alldeles för långt.
Nu gäller att den inte får svänga för långt åt andra hållet utan att vi inser att vi måste ha en FM som flexibelt kan anpassa sig till omvärldsläget och att denna anpassningsförmåga måste bygga på en hotbilds- och omvärldsoberoende grundförmåga och baskapacitet som ska vidmakthållas över tid.

Denna bottenplatta ska bygga på en långsiktig doktrin över vad vi vill och ska försvara, FM och det civila försvarets (som måste återskapas) raison d’être; grundbulten för beredskap, prioriteringar, materielanskaffning och förbandsutveckling. Det är här tyngdpunkten i debatten borde ligga. Till vad och varför och då detta klarlagts, med vad.

Torka upp mjölken och lägg kraften på framtiden!

Alla likheter med verkligheten är rent tillfälliga….

Tre av våra manöverbataljoner (förlåt, statsisbrytare ska det vara…) är hårt ansatta i de nordligaste delarna av landet medan vår bästa är insatt i Långtbortistan (förlåt, forskningsuppdrag i Antarktis var det…).
Ställningarna på den nordliga flanken hålls någorlunda, tack vara gott samarbete med de betydligt starkare finska enheterna.
För att säkerställa förbindelserna till huvudstadsregionen har istället de nationella insatsstyrkorna/hemvärnet (förlåt igen, inhyrda offshore-fartyg med viss isbrytningskapacitet…) fått försöka hålla ställningarna utan att lyckas.
För att undvika genombrott (förlåt, för att säkerställa genombrott…) har en av de nordliga enheterna fått lämna Sundsvallsområdet åt sitt öde för att rädda huvudstaden.
Enligt en talesman för HKV/MUST (förlåt igen, Sjöfartsverket/Isbrytarledningen var det…) är den uppkomna situationen inte på något sätt exceptionell även om det var ett tag sedan den senast inträffade. Att den skulle inträffa var ganska säkert även om det inte gått att iförväg säga exakt när.

Beslutet att sända en enhet till Långtbortistan (Antarktis var det alltså…) beklagas nu av ansvariga. Det togs i ljuset av att man invaggats i säkerhet av den långvariga fredsperioden (hoppsan, de många milda vintrarna var det….)

Tänk så det kan bli….

SvD 1
SvD 2
SvD 3
SMHI Isläget