Hem > Okategoriserade > Den starke tar vad man vill ha

Den starke tar vad man vill ha

 

Makten sitter i spjutstångs ände var ett vanligt uttryck hos den tidigare så frekvente kommenteraren Spanaren.
I Ola Wongs rapportering i SvD om det allt hårdare medieklimatet i Kina formulerar en Pekingkvinna det hela lite mera rakt på sak med anledning av Kinas och Filippinernas dispyt rörande några klippöar i havet. Det spelar ingen roll vem som har rätt eller vilka lagar som gäller. Medierna säger att vi är en stark nation nu, och en stark nation tar bara vad den vill ha!
Efter att tacksamt ha konstaterat avståndet till Kina, men med den mentala Brasklappen om ekonomins långräckviddiga makt, kunde jag inte låta bli att flytta över uttalandet på lite mera näraliggande förhållanden.

Med ett Ryssland med en allt tydligare maktfullkomlig Vladimir Putin och med en accelererande återuppbyggnad av landets militära förmågor, kommer vi allt närmare läget med en stark nation i vårt närområde, om vi inte redan är där; och för att uttrycka sig med den kinesiska kvinnans ord: En stark nation tar vad den vill ha! Att Ryssland kan göra det visade man med önskvärd tydlighet under Georgienkriget. Man tog vad man ville ha och agerade i övrigt helt efter sina egna önskemål och man gjorde det utifrån en regional militär styrkeposition och en medvetenhet om västs politiska begränsningar.

Det är inte utan att man frågar sig vad det kan vara som Ryssland kan tänkas vilja ha i vårt eget närområde och då speciellt runt vår egen lilla ankdamm Östersjön; detta Fredens Hav i Norr? Man vill inte ha NATO/USA:s antirobotsköld in på knutarna, man vill inte ha någon permanent NATO-närvaro i de baltiska staterna och man vill definitivt inte ha ett Finland som på något sätt kan kopplas till NATO och detta uttrycker man på ett sätt som för tankarna till det kalla kriget och VSB-avtalets tidevarv.

I den svenska debatten, om den överhuvudtaget finns, framförs alltid från officiellt håll att länderna i vårt närområde antingen minskar sina militära förmågor och resurser, eller vad gäller Ryssland, att den eventuella upprustningen sker från en så låg utgångsnivå att den ännu inte är avgörande. (Den rullande tioåriga time-outen ska tydligen vara för evigt…)
Frågan om den relativa styrkan och den ryska regionala relativa styrkeöverlägsenheten, den som möjliggjorde agerandet i Georgienkriget, verkar helt ointressant. Allt bygger på föreställningen om den globala styrkebalansen, om USA:s efter det kalla krigets slut hegemoni och tron på den ensidiga svenska naivitetsförklaringen, förlåt solidaritets…
Att USA mer och mer drar sig undan Europa till förmån för sina nationella intressen i Asien och att Europas NATO-länder i framtiden knappast kommer att ha kapacitet att vara solidariska ens med sina alliansbröder verkar vara ointressanta faktorer för svenskt officiellt vidkommande.

En stark nation tar vad den vill ha är en realitet vi måste räkna med. Styrkan kan vara politisk, ekonomisk eller militär men vad gäller Östersjöregionen, och för den delen även i ökande grad Barents-regionen och Arktis, är det Rysslands militära uppbyggnad och politiska utveckling som oroar.

För vår egen del är det mest oroande kanske att man verkar totalt ointresserad av att ens diskutera det hela, eventuella konsekvenser och vad som kan behöva göras. Mest skrämmande och på gränsen till löjeväckande är den totala beröringsskräcken inför till och med bara en diskussion om svenskt NATO-medlemskap.

  1. spanaren
    07 juni 2012 kl. 7:19

    ”Spanaren” är fortfarande aktiv på utrikesministerns blogg med mina påminnelser om att
    det törhända INTE är så att trots att VI ensidigt förklarat utbrottet av ”fred i vårf tid” och
    är övertygade om att historien tog slut 1989/1991 med Fukuyamas drömvärld som
    den reella verkligheten detta är verkligheten i vår del av världen.

    De flesta uppfattar troligen mina skriverier som tankar från en gamling som lever
    i det förflutna……

    Instämmer till fullo i vad Hammarberg skriver i sitt inlägg. Tydligen är ”Spanaren”
    inte en helt ensam ropande röst i öknen….

    Ryske motsvarigheten till vår ”ÖB” är på besök i Finland och kommer till Sverige
    idag (7/6). Generalen uttalande i Helsingfors har väckt stor uppmärksamhet och
    debatt (svenskspråkiga media som avspanats). I Sverige omnämns besöket och
    det viktiga budskapet från Kreml i notisform.

    I Finland togs den ryske generalen emot av Finlands president. Möter i Sverige
    ens någon regeringsmedlem på Arlanda vid ankomsten.

    Ser inte utan viss oro fram emot vilket budskap Kreml har till Carl Bildt och
    Sverige……

    Mitt inlägg på Carl Bildts blogg på nationaldagen efter att ha läst nyheterna på
    bla YLE och Hufvudstadsbladet.

    INGEN SOM HELST RESPONS….

    Efter besöket från Stormakt Blå är nu en hög representant
    för Stormakt Röd på ingående efter att i Finland gjort uttalanden
    som inte kan missförstås…..

    Om Carl Bildt inte är upptagen med viktigare ärenden som
    Västafrikas interna affärer är det kanske läge att lyssna till
    vad företrädaren för Europas starkaste krigsmakt har att säga.

    Försvarsministern som påstår att våra grannländer nedrustar
    kan ju personligen förhöra sig om den ryska nedrustningen.
    eller måhända räknas inte Ryssland bland våra grannländer
    runt Östersjön…..

    Läs gärna de finlandsvenska kommentarerna till den
    länkade artikeln.

    http://krigskonster.blogspot.se/

    Nog bör den för SVERIGES utrikes/säkerhetspolitik ansvarige
    hasta hem till Fäderneslandet – eller?

    spanaren skriver:

    06 juni 2012 kl. 12:45

    Finland har nu i vederbörlig ordning blivit varnat…

    Vad blir den ryske generalstabschefen Makarovs budskap till
    Sverige?

    Vad svarar Carl Bildt om det blir ett ännu bistrare budskap än
    det som Finland mottog?

    Kommer Hillary Clinton då i spetsen för US Cavalry till vår
    undsättning?

    http://hbl.fi/nyheter/2012-06-06/makarov-talade-ur-kremls-mun

  2. spanaren
    11 juni 2012 kl. 8:28

    BLIXTMEDDELANDE!

    KRIGET KOMMER…..

    Den kända israeliska OSI-källan Debkafile uppger att USA/Storbritannien/Frankrike
    kommer att inleda flyganfall för att åstadkomma en ”regime change” enligt den
    libyska modellen.

    Återstår att se hur Ryssland agerar om det verkligen blir ett angrepp mot Syrien.
    Allt som står i tidningen är inte sant……

    Kanske denna händelseutveckligen kastar ett annat ljus över det nyligen
    timade besöket av ryske generalstabschefen Makarov……

    Spanaren alarmisten.

    Vad tänker Peter Hammarberg om detta?

    http://www.debka.com/article/22073/Obama-accelerates-preparations-for-limited-air-strike-no-fly-zones-in-Syria

  3. 19 juni 2012 kl. 8:12

    Jag hoppas på en förändring i slutet av 2012. 💡

  1. 09 juni 2012 kl. 13:26

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s