Hem > Okategoriserade > Det beskattade kösamhället

Det beskattade kösamhället

Löner betalas inte ut i tid, inte alls eller med fel belopp. Att åtgärda det tar alldeles för lång tid och till råga på allt är det ett vanligt och återkommande problem. Johanne Hildebrandt beskriver i dagens SvD med önskvärd tydlighet de problem som funnits och finns och där de största kanske inte är besvären och olägenheterna för den enskilde utan myndigheten Försvarsmaktens uppenbara oförmåga att ta tag i det, att inse allvaret och att utkräva konkret och personligt ansvar.
Det sistnämnda, konkret och personligt ansvar, vore kanske att hoppas alldeles för mycket. Det är något som är helst främmande för svensk myndighetskultur, inklusive FM, åtminstone från mellanchefsnivå och uppåt. Här ser man istället över sina rutiner, tillsätter en utredning, flyttar i extremfallet någon individ i sidled och hoppas att allt ska lösa sig och blåsa över.

Nu var det dock inte detta som skulle vara mitt huvudnummer, utan Johannes förslag om att skattebefria vår utlandsstyrka.
Utlandsstyrkans och dess föregångares beskattning är ett gammalt och kärt ämne. Allt från ”ingen anledning till särbehandling” till försök med sjömansskatteliknande lösningar och olika specialavdrag har prövats och prövas. Hur dagsläget är vet jag inte men jag kommer väl ihåg hur jag och mina medbröder under 70-talet fick kriga för att en under veckor daglig diet bestående av tvivelaktigt vatten, pansarkex och kall Kött och fläsk med ris och curry intagen i en sandhög som även utgjorde säng, inte skulle förmånsbeskattas som fullvärdig fri kost och logi….

Att helt skattebefria utlandsstyrkan och dess efterföljare torde nog vara en utopi av Guds nåde. Hur skulle det se ut? Ett sådant avsteg från principen om alla svenskars självklara rätt att få stå sist i kön vore en politisk omöjlighet.
Sverige har ju under 50 år gjort allt för att avskaffa allt som skulle kunna skilja ut yrkesmilitärer från den övriga befolkningen vad gäller förmåner, pensionsåldrar, yrkesspecifika förmåner och vad det nu kan vara. Man har helt lyckats skapa en militär yrkeskår som behandlas och uppfattas som en tjänstemannakader vilken som helst, utan rätt eller behov av någonsomhelst särbehandling.

Det var kanske OK, om än tveksamt, i djupaste fred då militärlivet mest bestod av att utbilda värnpliktiga under GU och KFÖ och där eventuell utlandsstjänst, med eller utan konserver i sanden, var högst frivillig.
Nu, med det insatta insatsförsvaret, med obligatorium och synnerligen osäkra insatsfrekvenser och risknivåer, är det dags att tänka om!
Det är dags att inse att yrkesmilitären, från soldat och uppåt, inte är vilken tjänsteman som helst och att det måste till ett förmåns- och beskattningssystem som är anpassat till dagens verklighet.
Soldaten under insats och vid hemkomst, har rätt att få stå först i kön!

Annonser
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s