Hem > Okategoriserade > Var det bättre förr?

Var det bättre förr?

I kommentarerna till Peter Hultqvists (S) artikel på DN debatt diskuteras hos Wiseman bl a anställningsvillkor och arbetstidsbestämmelser för GSS (gruppchefer, soldater och sjömän) i den nya försvarsmakten.
Rädslan är stor att alla olika löne-, befattnings- och verksamhetstillägg totalt ska haverera en redan från början underfinansierad verksamhet.

Man kan då fråga sig om det finns andra vägar att gå; om det i ett Sverige med en Saltsjöbadsanda, avtalstraditioner och en inkomstmodell som mera bygger på tilläggen än på grundlönen finns andra lösningar.
Krasst formulerat kan man hävda att en målare har inget extra för att måla, varför ska då en soldat ha tillägg för att öva krig? Är det inte det h*n är anställd för?
OK, målaren har extra då h*n målar på kvällar, nätter och helger och då arbetet är särskilt svårt eller obekvämt;
skillnaden är att krig, det som soldaten ytterst är anställd för och som h*n i väntan på ska förbereda sig för, utkämpas dygnet runt, året runt och att olika former av obekvämlighet och hardship liksom ingår i grundkonceptet. Att man som soldat övar i regn och rusk och dygnet runt ingår så att säga i det normala.

Min far, officer 1942, hävdade alltid att en stor del av yrkets charm och fördelar försvann då den reglerade arbetstiden stegvis infördes i början på 1960-talet. Tjänstgöringslistan tog bort stora delar av spontaniteten och friheten!
Innan dess kunde man täcka upp för varandra och ta en för- eller eftermiddag ledigt, innan dess kunde man fullfölja utbildningen till målet utan rädsla för övertidstak och förbandsövningarna kunde genomföras med den befälstäthet som krävdes.

Visst, ibland var det hårt och lönen var kanske inte den högsta, men det fanns andra former av kompensation. En truppofficer gick i pension vid 50 med bibehållen full pension även om han tog en annan anställning och det fanns gott om sådant som nu skulle klassas som skattepliktiga fringisar.
Du kunde köpa baslivsmedel till självkostnadspris från Kronans livsmedelsförråd, regementsläkaren och sjukan var naturligtvis till även för de anställda, på de flesta garnisonsorter kunde du hyra bostad billigt ur förbandets gamla tjänstebostadsbestånd, efter lite köande kunde du få åka på semester med familjen i en bil från körcentralen osv, osv.

Vad jag vill ha sagt är inte att det var bättre förr, bara annorlunda, men att det kanske är läge att titta på okoventionella lösningar för att lösa ut problemen med kostnader, arbetstid, tillägg och viljan att fullfölja kontraktstiden.
En väl tilltagen grundlön kopplad till olika förmåner enligt ovan, kanske skulle visa sig vara billigare och kosta avsevärt mindre i administration än dagens system som ju egentligen är hämtat från industrin.

Att vara soldat, och även en officer är en soldat, är faktiskt inget tjänstemannajobb vilket som helst. Då vi nu går in i något helt nytt med ett anställt försvar, måste kanske även avlönings- och ersättningsprinciperna bli helt nya!….eller kanske nygamla?

Annonser
  1. 11 augusti 2011 kl. 7:25

    Bra idé! Good luck med att implementera den. Går väl emot Las?

    Roger Klang

  2. Lew
    11 augusti 2011 kl. 10:33

    Märk dock att den vardagen du beskriver är trupparens och inte HKV-befälets, FMV-befälets, Högvaktssoldatens eller någon annan av de yrkesgrupper som trots gröna/blå kläder mest jobbar på ett kontor/slott med kontorsarbete/väktararbete. Om dessa yrkesgrupper skulle uppbära samma förmåner som en truppare/fältknekt vore det i min mening fel, nivån på uppoffring/ren skit är inte jämn.

  3. 11 augusti 2011 kl. 20:48

    Lew: Nja, det är en populärversion av livet på HKV. Arbetet där har bränt ut åtskilliga officerare genom åren och det finns ett stort antal som arbetar långt över något lagligt övertidsmått för att få verksamheten ute i Försvarsmakten att fungera så friktionsfritt som möjligt.

  4. 11 augusti 2011 kl. 21:35

    Lew
    Min erfarenhet efter min tid i HKV, är att där finns/fanns alla sorter men att den sort Wiseman beskriver tyvärr är alltför vanlig.
    Man kan kalla dem dumlojala, karriärsugna eller vad som helst, men utan dem skulle läget inom FM vara ännu värre än vad det är.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s