Hem > Okategoriserade > There is no cow on the ice as long as the danger is on the roof…

There is no cow on the ice as long as the danger is on the roof…

Jag kan inte låta bli att komma tillbaka till detta att det ska snackas engelska i tid och otid inom FM, även under strikt nationell verksamhet.
OK, det är ett krav under missioner, PfP-övningar och vid andra tillfällen då vi verkar tillsammans med andra. OK, det funkar säkert utan några större problem så länge vi och de håller sig strikt till ”blankettsändning”, formell militärprosa och rent allmänt yrkesrelaterat fackspråk. Bäst funkar det dessutom då den ena parten har engelska som modesmål.
Minst bra funkar det då två parter som tror att de är världsmästare på engelska men som i realiteten på sin höjd platsar i DM, ska försöka lösa avgörande problem tillsammans.

I en strikt begränsad militär kontext och framförallt i ett fullständigt formaliserat sammanhang (pilot – flygledare, FAC – pilot, orderarbete etc) funkar det säkert men sen…..?
Då man tvingas lämna ordermallen och ska förmedla bedömningar, känslor, intryck…? Då man ska beskriva människor och miljöer….? Då man vill skämta eller vara ironisk….?

Vad jag vill ha sagt är att vi svenskar överlag har en övertro på vår förmåga att tala engelska och att god förmåga i corporate english inte svarar mot verklighetens utanför yrkesjargongen krav. Se bara hur det gick för BP-direktören Svanberg då han lämnade finansvärldsengelskan och försökte vara mänsklig….
Om vi fortsätter att prata engelska, som lätt blir till svengelska, även under våra nationella övningar, kommer vi att förstärka denna övertro och risken är uppenbar att det för eller senare går snett.
Förr eller senare kommer någon att göra en ”svanbergare” då man tror sig kunna lämna det formaliserade standardtugget och då kan det gå riktigt illa.

Nej, begränsa användandet av engelskan till då det är ett krav för att saker ska fungera. Skapa inte och vidmakthåll inte någon övertro på vår förmåga bortom den direkta yrkesjargongen…..och…..i Sverige talar svenskar svenska med varandra….det blir så mycket enklare då!

Annonser
Kategorier:Okategoriserade Taggar:,
  1. CS
    10 april 2011 kl. 7:51

    Jag håller med om att det finns en övertro i Sverige om hur bra vi är på svenska. Jag håller dock inte med om att vi inte bör öva det i Sverige. Vi borde öva engelska i långt mycket större omfattning än vad vi gör i nuläget. Det bör vara lika naturligt att öva engelska, i alla fall för officerare, som det är att öva stabsmetodik eller skytte. Med tanke på våra allt större internationella deltagande så är förmågan att kommunicera kanske det absolut viktigaste för att nå effekt.

    Jag tycker att det bör vara ett krav att genomföra språktester inför utlandstjänst och att kraven bör sättas ganska högt. Jag har varit med om flera tillfällen med höga chefer utomlands vars engelska varit i nivå med en svensk 10-årings. Det är inte acceptabelt.

  2. CS
    10 april 2011 kl. 7:52

    Första meningen. Hur bra vi är på engelska ska det givetvis vara och inget annat.

  3. Per K Eleman
    10 april 2011 kl. 9:45

    @ CS:
    Din ursprungliga formulering är, även om det måhända inte var din avsikt, även den helt revelant…

  4. 10 april 2011 kl. 17:16

    CS:

    Det finns en övertro på att engelska ska vara så fint och bra. Det är oftast bara folk med brittisk-engelska och amerikansk-engelska som modersmål som pratar bra, förstår bra och skriver bra. Visst, folk som använder engelska på nivån ”hellre-än-bra” finns i överflöd. Att svensk militär personal lär sig bra engelska är ingen garanti för att andra kan prata och förstå engelska på ett bra sätt. Dvs ligger inte båda på samma nivå kan kommunikationen bli envägs och dåligt förenklad.

    Dessutom att lära sig engelska är en sak och att underhålla språkkunskap en annan. Språk utvecklas hela tiden, grammatiken förändras och ord/uttryck kommer och går.
    Vidare, även ett modersmål måste underhållas och utvecklas, det räcker inte att läsa morgontidningen och att lyssna på nyheterna på teve. Kunskap, förståelse och känsla för svenska språket är första språkprio för svensk militär personal.

    För att illustrera en del av min poäng, som övning, översätt följande meningar till engelska (lägg märke till ändelsen -s i mening 2):

    1. Hunden jagar katten.
    2. Katten jagas av hunden.

    Därefter:

    1. Ingen dödades i flygkraschen.
    2. Ingen blev dödad i flygkraschen.
    3. Fienden hade skjutit ner fem plan.
    4. Fem plan hade skjutits ner av fienden.

    Fråga: kan -s användas för passiv konstruktion i engelskan på samma sätt i svenska?? och finns det skillnader i betydelsen av meningspar ett och två samt tre och fyra på svenska. Och om ja, följer den betydelsen med i översättningen till engelska??

    Missförstå mig rätt, det är bra att öva engelska men först måste svenskan vara solklar och inte komma som en blixt från klar himmel.

  5. CS
    10 april 2011 kl. 20:00

    Jag håller med dig om att svenskan givetvis skall prioriteras. Även när det gäller den så förundras jag ganska ofta över hur illa ställt det kan vara med språkkunskaperna ibland oss.

    Visst är det så att motparten måste befinna sig på en likvärdig eller högre nivå som en själv för att språkkunskaperna skall komma till sin rätta. I en jämförelse med andra nationer som inte har engelska som modersmål så ligger vi generellt sett bra till. Jag har dock varit med om alltför många svenska officerare, faktiskt både yngre och äldre, som har en så pass dålig engelska att det är tveksamt om de borde få verka i en multinationell miljö.

    Jag tar några exempel där dålig engelska kan få ödesdigra konsekvenser.
    – Direkt stridsledning av multinationella förband där det dels finns stor risk för missuppfattningar men också där avsändaren är så hämmad i sitt språkbruk så att denne inte kan föra fram sin vilja.
    – Vid samverkan, genom tolk, med företrädare för befolkningen. Dåliga språkkunskaper kan i dessa fallen resultera i missförstånd som är allt annat än främjande för kontakten med lokalbefolkningen.

    Som du skriver så måste språk vidmakthållas och just därför ser jag det som lika viktigt att öva engelska här hemma som det är att öva annat grundläggande.

    Det förvånar mig att FM inte har infört språkkrav enligt STANAG på befattningarna i Utlandsstyrkan. Många befattningar i multinationella enheter, dock ej de som leds av Sverige (upplys mig gärna om jag har missat nån enhet som faktiskt har krav), har sådana krav för befattningarna. Språktest inför utlandstjänst är inte heller helt ovanligt bland andra nationer.

    Nu till din övning. Nu vet jag att du försöker sätta dit mig och det finns en stor risk att du lyckas.

    1. The dog is chasing the cat.
    2. The cat is being chased by the dog.

    1. No one was killed in the air crash.
    2. No one was killed in the air crash.
    3. The enemy had shot down five planes.
    4. Five planes had been shot down by the enemy.

    Svaret på din första fråga blir nej. Angående de övriga frågorna så ska jag först erkänna att jag är dålig på att förklara grammatiska skillnader, jag skyller på flumskolan, men jag ska försöka.

    Meningspar ett skiljer sig endast åt genom att fokus ligger på hunden i den första och på katten i den andra. Vilken formulering man väljer har främst betydelse i litterära sammanhang. Innebörden är egentligen densamma. Här följer samma innebörd med till engelskan.

    Meningspar två är svårare. Jag passar. Jag skulle dock valt att använda omkom/dog istället för dödades/blev dödad.

    Meningspar tre får samma svar som meningspar ett.

    Avslutningsvis så måste jag nog påpeka att dina frågor har liten relevans till huruvida man har, eller inte har, tillräckliga engelskakunskaper för att verka i en multinationell miljö.

  6. 10 april 2011 kl. 20:29

    Passivkonstruktioner och andra grammatiska finesser i all ära, men det är ändå den praktiska vardagen utanför ordermallar och CONOPS som ställer till problem.
    För att fullfölja detta med översättningsövningar kan vi ju ta följande:

    1. Fienden är grupperad på höjdsträckningen bortom den barrskogsklädda åsen.

    2. Inägan öster om bäcksammanflödet har låg bärighet och kan inte användas av standardfordon.

    3. Öv X har en övertro på sin egen förmåga och blir snabbt kolerisk då staben ifrågasätter hans omdöme.

    4. Kockarna hittade vare sig skärbrädan eller vispen och de gick fullständigt bet då de skulle sila den redda såsen.

    5. På den nyplöjda åkern kan vi framrycka i skydd av de fastkörda skördetröskorna innan vi går i skyl bortom plansilon…..

  7. CS
    10 april 2011 kl. 21:25

    Jag tycker nog att det även inom ordertabulaturen finns en hel del praktiska problem. Vi är generellt sätt dåliga på att ställa taktiska uppgifter på engelska. Delvis beror det på att vi inte har anpassat våra svenska taktiska uppgifter till de som finns i engelskan (STANAG/FM). Vi har bara ett urval av dessa och inte alltid med exakt samma innebörd.

    När det gäller att nyttja engelska i det vardagliga talet i allmänhet eller på stridsfältet i synnerhet så måste grundinställningen vara att förenkla i syfte att säkerställa att det blir tillräckligt rätt. Därför skulle jag aldrig försöka att nyttja så komplicerade beskrivningar i verkligheten. Det gäller att hitta en enkel fras utan att för den delen låta det bli tvetydigt. Även det måste övas.

  8. 11 april 2011 kl. 10:04

    CS:
    Snyggt jobbat med översättningarna, jag hade inte kunnat göra bättre själv. Och visst, jag försökte sätta dit dig 😉

    Och det är alldeles rätt att s-passiven är en form som är utmärkande för de nordiska språken, och det är ett särdrag gentemot andra germanska språk. Däremot omskriven passivum med ”bli” och ”vara” samt med ”man” finns både i svenskan och tex tyskan, engelskan. Men omskrivning med ”man” kan resultera i syftningsfel.

    Det finns dock en betydelseskillnad mellan s-passiv och bli-passiv. Nedanstående är saxat från ”Forskningscentralen för inhemska språk: :http://www.kotus.fi/?l=sv&s=1460

    ”Bilen hittades två dagar senare i Borgå. Ägaren blev både glad och överraskad när han hörde att den hade blivit återfunnen.

    I den första av dessa meningar är det verbalbegreppet hittades som framhävs, plus tid och plats som bestämning till detta. I den senare meningen är det resultatet: bilen var återfunnen och kunde lämnas tillbaka till ägaren. ”

    Med andra ord, s-passiv är processinriktad medans bli-passiv är resultatinriktad. Men ett till utmärkande drag för svenskan är att man kan blanda passiv och aktiv i samma sats(verben delar subjekt). Fundera på följande meningar 🙂

    1. Huset byggdes på 1960-talet och har redan börjat förfalla.
    2. Han halkade och föll men hjälptes upp av en vänlig dam.

    Dessutom har vi ännu inte talat om ordföljd, i många språk försvagas eller förstärks ord beroende på placering i satsen.

    ”Avslutningsvis så måste jag nog påpeka att dina frågor har liten relevans till huruvida man har, eller inte har, tillräckliga engelskakunskaper för att verka i en multinationell miljö.”

    Mina frågor hade inte den avsikten. Poängen var att visa på att inlärda strukturer, förståelse och känsla för det egna modersmålet inte alltid är lätta att överföra till ett annat språk. Detta speciellt om man ska verka i mentalt och fysiskt påfrestande miljöer. Det är enkelt att glömma att ens modersmål har förkörsrätt i hjärnans språk- och tanke-centrum.

    Pudelns kärna: det är mycket lättare att översätta från ett språk till sitt modersmål än tvärtom. Och är du dålig på ditt modersmål faller en hel del.

  9. Lew
    11 april 2011 kl. 12:55

    Utan att halka in i språkvetarnas värld kan vi ju konstatera att Svanberg lyckades ypperligt med det han ville göra: lyfta folkus från det faktum att BP kladdat ner hela gulfen och istället ”spela dum” och lägga fokus på sig själv. Jämför det med Kungens ”PR-katastrof” till presskonferens som snabbare än någon dementi lade locket på debatten om kaffeflickor osv.

    Ty PR är lite som ekonomi, det är märkligt hur bra det som är ”fel” fungerar.

  10. 26 april 2011 kl. 15:59

    I en diskussion (på skandinaviska) med tre danska piloter noterade jag att de använde ordet ”aileron” när vi talade om skevroder så jag frågade om det inte fanns något danskt ord att använda. Först efter några minuters inbördes diskussion kom de fram till att det hette ”balanceklapper”. Trist företeelse, men än värre är att höra hur svenskar talar om ”missioner” för att nu bara nämna en av styggelserna man får höra. Sharpen yourself!

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s