Hem > Okategoriserade > Afghanistan, ett nytt Vietnam?

Afghanistan, ett nytt Vietnam?

USA och NATO håller uppenbarligen på att förlora kontrollen över situationen i Afghanistan och kommer förmodligen att tvingas lämna landet i en nära framtid. Om detta händer verkar det mest troliga scenariot vara Talibanrörelsens återkomst till makten. Den radikala islamismens återkomst till Afghanistan kommer oundvikligen att utlösa motsättningar i de redan konfliktdrabbade f.d. sovjetrepublikerna i regionen. De svaga auktoritära regimerna i Tadjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan, för att inte tala om Kirgizistan som nästan kommit att bli ett ”förlorat land”, kan komma att falla offer för talibanerna. Ryssland står följaktligen inför risken av en omfattande asiatisk oroshärd och kan komma att tvingas förhindra en sådan utveckling.
Misslyckas Ryssland med detta kommer landet att tvingas att slå ned denna för att bevara den egna inre stabiliteten. Förhoppningsvis har denna reform
/reformeringen av stridskrafterna/ givit resultat innan denna situation blivit verklighet.
Detta är ett utdrag ur en artikel i RIA som egentligen handlar om övningen Vostok och genomförandet av den ryska försvarsreformen men som samtidigt speglar ett antal företeelser som även är av intresse för Sverige. Artikeln är skriven av Konstantin Makiyenko från Center for Analysis of Strategies and Technologies (CAST), och som vanligt då det gäller denna typ av analyser i RIA får man förutsätta att de varit i säck innan de kommit i påse.

Troligaste ”krigsfall” enligt artikelförfattaren är alltså regionala konflikter i Rysslands gränsområden i S och SO; konflikter präglade av kampen mot radikal och fundamental islamism som kan komma att hota stabiliteten, både bland ”Stan-staterna” i regionen men också i Rysslands S och SO delar.
Ryssland vill uppenbarligen till varje pris undvika ett nytt Tjetjenien och det är kanske därför man indirekt stöder USA:s och NATO:s insatser i Afghanistan.
Detta ”troliga krigsfall” rimmar dock illa med vad som, om man utgår från den senaste tidens övningsverksamhet och genomförd och planerad materielanskaffning, verkar vara ”styrande krigsfall”. Här är det fortfarande det storskaliga kriget mot en mekaniserad motståndare som gäller. På materielsidan ges stort utrymme åt exempelvis nya stridsfordon, högmoderna luftvärnssystem och fartyg för insatser på andra sidan haven medan övningarna genomförts i stora sammanhållna enheter och där den amfibiska förmågan givits stor tyngd. Knappast förmågor som efterfrågas i samband med COIN-insatser i det kontinentala Centralasien. Språkbruket skorrade lika illa i samband med de senaste storövningarna i vårt närområde, LADOGA och ZAPAD, där man hävdade att man med stora luftlandsättningsoperationer, landstigningsövningar och manöverstrid med mekaniserade förband avsåg att öva terroristbekämpning….

Av kanske ännu större intresse är den ryska bedömningen att Afghanistaninsatsen är förlorad och kommer att uppges i en nära framtid. Åsikten är väl i sig inte särskilt sensationell, historien flera hundra år bakåt i tiden talar sitt tydliga språk. Intressant är kanske att den kommer från Ryssland som, bortsett från de nu engagerade staterna, är det land som har de färskaste erfarenheterna därifrån.
Visserligen hade den sovjetiska invasionen av Afghanistan andra syften och genomfördes med delvis andra metoder än dagens ISAF- och EF-insatser, men reaktionerna och motståndet har mer och mer resulterat i det som SSSR till slut inte kunde klara, nämligen ökade förluster, krav på större resurser, osäkerheter om mål medel och metoder och en alltmer sviktande hemmaopinion.

De långsiktiga följderna av en eventuellt aborterad Afghanistaninsats kan bli stora, svåröverskådliga och kan komma att påverka Sverige och svensk säkerhetspolitik.
Om, och jag betonar om, USA skulle tvingas att dra sig ur utan att man, ens i den politiska retoriken, på ett trovärdigt sätt kan hävda framgång, kommer risken för internationell terrorism att öka. Allvarligare är kanske dock att vi kan hamna i ett nytt Vietnamsyndrom där USA backar undan och i det längsta drar sig för att engagera sig militärt, hur motiverat det än kan vara.
Efter Vietnamkriget dröjde det mer än 25 år innan USA agerade utanför det omedelbara närområdet annat än för begränsade insatser med direkt koppling till amerikanska medborgare eller avgörande amerikanska intressen.

Oavsett olika åsikter om USA och amerikansk politik är det ett faktum att det är USA som utgör både motor och drivmedel i NATO och den amerikanska militära kapaciteten och viljan att använda den är indirekt en förutsättning för att den svenska solidaritetsdoktrinen för Norden och Östersjöregionen ska kunna ges den minsta trovärdighet.
Risken för ett USA som drar sig tillbaka för att slicka såren, militärt, politiskt och (hemma)opinionsmässigt efter ett misslyckande i Afghanistan är något som definitivt måste beaktas i den fortsatta svenska säkerhetspolitiska debatten!

Annonser
  1. Cyniskt
    12 juli 2010 kl. 8:57

    Nåja, man bör nog se det här utspelet som en informationsoperation med syfte att försvaga NATO.
    Det finns oerhört många olyckskorpar som basunerar ut en nattsvart bild av utvecklingen i Afghanistan. Detta gynnar Ryssland och Talibanerna eftersom det misskrediterar NATO och ISAF.

    Visst är det kärvt på många håll i Afghanistan, framförallt i Helmand, Kunduz och terrängen öster om Kabul men utvecklingen går framåt. Det blir sakteliga bättre på många områden och på många platser.

  2. 12 juli 2010 kl. 9:21

    Visst är detta ett ryskt utspel och visst går det sakteliga framåt i Afghanistan. Frågan är dock om det inte går alltför sakta; om diverse hemmaopinioner och ekonomer i längden klarar av det långsamma tempot, om de politiska idealisterna accepterar stödet till en genomkorrupt Karzai hur länge som helst bara för att det för tillfället inte finns något bättre.
    Även om ett tillbakadraget och ”vietnamsyndromiserat” USA kanske inte är det troligaste scenariot är det ett fullt möjligt sådant som måste finnas med i analysen.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s