Hoppas på det bästa, var beredd på något värre….

Ryssland verkar fn. vara ute på den verkliga charmoffensiven. SALT-avtal med USA och en gemensam presidentdeklaration om att det Kalla kriget nu är officiellt avslutat, konstruktiva samtal med EU om utvidgat och förbättrat samarbete, förhållandevis tystlåtna kommentarer om grupperingen av Patriotrobotar i Polen, örlogsbesök i USamerikanska hamnar och deltagande med marinstridskrafter i Pfp-övningar i Östersjön är bara några exempel.
Den ryska björnen verkar verkligen ha dragit in klorna i sitt internationella umgänge, åtminstone västerut, och strävan mot vänskapliga och för alla parter givande förhållanden är tydlig.

Jag tillhör inte dem som skriker ”vargen kommer” så fort det blir tal om Ryssland i samband med försvars- och säkerhetspolitik. Jag har hävdat och hävdar fortfarande att något hot med militära förtecken från Ryssland inte finns i dagsläget. Jag har samtidigt hävdat att detta inte får vara allena styrande för utformning och dimensionering av det svenska försvaret och på den ensidiga satsningen på internationella insatser. Styrande måste vara vilka förmågor och resurser Ryssland har eller bygger upp, förmågor som finns direkt gripbara i en ny situation, i ett nytt läge.
Trots den mjuka attityden och den utsträckta handen måste vi vara medvetna om och förbereda oss för den knutna handen bakom ryggen; handen man tränar för fullt och där man håller på att fylla boxhandsken med nytt och modernt bly.

Som sagt, jag skriker inte ”vargen kommer”, jag tror inte på någon rysk aggression i morgon eller ens i övermorgon och jag tror inte jag lider av någon särskilt utpräglad rysskräck. Däremot har jag den största respekt för Ryssland, i alla avseenden, både positiv och negativ.
Hur gärna vi i Sverige än vill kan vi heller inte bortse från att både Ryssland och Sverige ligger där de ligger och att vår del av världen med Östersjön och Barentsområdet fått en allt större betydelse, både ekonomiskt, geopolitiskt och militärt.
Hur gärna vi än vill tro och hoppas på en fortsatt positiv utveckling i vårt närområde måste vi ändå kunna hantera de resurser som finns omkring oss om den politiska situationen skulle förändras, något som kan ske över en natt. Allt annat är att stoppa huvudet i sanden.
Att satsa då vi tror oss ha säkert underlag, något vi aldrig kommer att få, är att börja tio år försent.

Jan Björklund sade nyligen att ”den som vill vinna val i Sverige inte ska satsa på försvarspolitik”. Tyvärr har han förmodligen rätt men jag hoppas ändå att FP utspel inte bara blir one night stands, att man fortsätter att föra fram försvars- och säkerhetspolitiken som en del av valrörelsen och att man inte låter SD monopolisera frågan med den uppenbara risken att den då tigs ihjäl fullständigt av de övriga partierna.
”Vi har den försvarsdebatt vi förtjänar” har jag sagt vid ett flertal tillfällen men vi förtjänar bättre än att inte ha någon debatt alls.