Hem > Okategoriserade > Björnen har vaknat men är fortfarande sömndrucken….

Björnen har vaknat men är fortfarande sömndrucken….

Jag och många med mig, har otaliga gånger tagit upp den ryska återupprustningen och dess, ställd i relation till olika ryska uttalanden och doktriner, innebörd för utvecklingen i Östersjöområdet och svensk utrikes- och försvarspolitik. Att Ryssland återupprustar under ett mycket ambitiöst program för stridskrafternas utveckling under perioden 2006-2015 är ovedersägligt. Att Ryssland dessutom för en aktiv och till delar aktivistisk utrikespolitik bär, om inte annat Georgienkonflikten, syn för sägen för.

Allt verkar dock inte gå enligt planerna och inte enbart det senaste årets internationella finanskris, som även drabbat Ryssland, kan förklara de problem man har i Ryssland med att genomföra sina planer, att få materiel färdig i tid och att lyckas med alla utvecklings- och ersättningsprojekt.
Förutom rent tekniska svårigheter lider man, enligt RIA, även av brist på arbetskraft, bedrägerier, förskingring och sabotage. Problemet beskrivs vara av sådan magnitud att man till stora delar misslyckats med att lösa problemet med en åldrande materielstock med avgörande negativa konsekvenser för viktiga system och för försvarsförmågan som helhet.

En lösning som nu för första gången övervägs på allvar och som kan exemplifieras med det eventuella köpet av det franska amfibie-attack-fartyget Mistral, är att köpa den önskade och saknade materielen på den internationella vapenmarknaden. Bortsett från att man förmodligen då kommer att möta samma problem som exempelvis Sverige då det gäller anskaffning från den internationella hyllan, möter tankarna stort motstånd internt, bland politiker, militärer och i det militärindustriella komplexet.

RIA:s artikel, som är en del av en sammanfattning av år 2009 ur ett försvarsperspektiv, ger en liten annorlunda bild av utvecklingen och de långsiktiga trenderna vad gäller rysk militär potential, än den som ibland framskymtar i den bloggosfär jag själv tillhör. Bilden blir än mer intressant om man är medveten om att RIA är en nyhetsagentur ägd av den ryska staten där man kan anta att åtminstone kontroversiella eller för staten kritiska inlägg blivit godkända på hög nivå innan de publiceras.
Artikeln ska inte tas till intäkt till att tona ned behoven av en mera verklighetsbaserad svensk försvars- och säkerhetspolitik eller till att helt avskriva riskerna för en ökad militarisering av Östersjöregionen, däremot kan det vara nyttigt att inse att man även i Ryssland lider av försenade projekt, underfinansiering, dubiösa upphandlingar och glädjekalkyler.

Att situationen uppfattas som allvarlig av ryska bedömare framgår med önskvärd tydlighet av RIA:s sammanfattning:
As a result, Russia has so far failed to deal with its ageing military equipment, which spells disastrous consequences for the country’s defenses in the next two decades, unless decisive measures are applied to halt and reverse this trend.
– – –
To maintain its defenses in this new situation, Russia needs to re-equip its army with the latest equipment as soon as possible, since the recent military reform has so far failed to do away with its technological backwardness.

Den bild som framskymtar i RIA:s artikel stämmer ganska väl överens med den som försvarsminister Tolgfors brukar teckna då han ska tona ned de militära riskerna i vårt närområde och försvara (alternativt motivera) regeringens försvarspolitik. Mot detta kan man bara konstatera att med nuvarande nivå på Sveriges nationella försvarsförmåga, är även marginella förbättringar av rysk militär förmåga tillräcklig för att fullsändigt rasera bilden av en trovärdig svensk politik.
Man kan heller inte bortse från risken att RIA:s artikel är en del av en långsiktig vilseledningskampanj, även om jag i just denna fråga tror att den ger en ganska korrekt bild av sakernas tillstånd; en bild som kan behövas för en sansad och saklig debatt.

Annonser
  1. spanaren
    05 januari 2010 kl. 8:24

    Instämmer med bloggägarens åsikter särskilt vad
    gäller RIA och andra ryska engelskspråkiga nätsidor
    ävenså vad gäller Sveriges ”försvars” politik.

    Här följer mina egna funderingar i ämnet.

    Korruption och bedrägeri i förening med storslagna
    planer som inte kunnat fullföljas är inget nytt
    i den ryska historien. Tänker bla på Mensjikov
    och Peter I samt Potemkin och Katarina II – varför
    skulle det inte vara så än i vår tid när Ryssland
    nu i andra avseenden anknyter till Tsarryssland?

    Att de stora upprustningsplanerna inte kunnat
    fullföljas så snabbt som planerat beror kanske
    inte så mycket på de tekniska problemen med tex
    ”Bulava”-missilen och PAKFA (5:e generationens
    stridsflygplan) som den starkt försämrade ryska
    ekonomin. Länkar till en artikel i Jamestown:

    http://www.jamestown.org/programs/edm/single/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=35865&tx_ttnews%5BbackPid%5D=27&cHash=e5856a11ff

    Vi skall inte bortse från de militära styrkor
    Ryssland förfogar över idag som visades upp
    för någon månad sedan i manövrerna ”Zapad”/”Ladoga”.
    Dessa tillsammans med Georgienkriget visar på den
    ryska förmågan till militära insatser i åtminstone i närområdet.
    Även globalt sett bör vi kanske inte som historiskt
    skett vid många tillfällen underskatta Ryssland.
    Vad gäller tex ryska fjärrflyget förfogar man över
    materiel som väl mäter sig med vad USAF organiserar
    (TU-95 ”Bear”/B52 (100 km/tim till B52 fördel)
    TU-160 ”Blackjack”/B1B där den ryska svanen har
    en viss fördel).

    Även om inte förnyelsen av hela den ryska krigsmakten
    kan ske så snabbt som man hoppats åtgärdar man
    genom inköp utomlands bla de brister i kommunikation
    som visade sig i Georgienkriget.(UAV från Israel)
    När det gäller föråldrad material bör vi svenskar
    kanske minnas den tid svenska krigsmakten organiserade
    operativa pansarförband. Våra Centurion var samma
    generation eller tom äldre än ryska T-55 som inte
    helt utskrotats i Ryssland men som räcker för
    insats mot den baltiska ”snubbeltråden” eller det
    militärt försvarslösa Sverige (jmf Ladoga).
    I Polen (jmf Zapad)kan de första kolonnerna naturligtvis utgöras av moderna T-90 följda
    av halvmoderna T-72 – OM kriget kommer.

    Vid bedömning av Ryssland och dess förmågor är
    det enligt min mening viktigt att inte glömma
    det ryska ordet ”Maskirovka” (vilseledning)….

  2. 05 januari 2010 kl. 22:24

    Att inte bygga Nordstream likt SOSUS-linjen vore närmaste tjänstefel och är ett mycket, mycket osannolikt scenario.

    Jag tycker att bilden av ett Ryssland som har så bråttom att förnya sin militärmateriel att man anskaffar den utomlands, är oerhört intressant och det är inte något som tagits höjd för i svenska säkerhetspolitik.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s