Hem > Okategoriserade > ”Både och” och ”varken eller”. Vem ska stå för kontraktet?

”Både och” och ”varken eller”. Vem ska stå för kontraktet?

Wilhelm Agrell tar under Brännpunkt i dagens SvD upp frågan om personalförsörjningen i den ”nya Försvarsmakten”. Kommer den föreslagna ”frivilligheten”, dvs yrkes- och kontraktssoldater, att klara att långsiktigt fylla kadrarna med tillräcklig kompetens eller med personal villig att binda sig för upprepade och odefinierade utlandsmissioner?
Kommer de fyra föreslagna reservbataljonerna att kunna bemannas med avkastningen från yrkes- och kontraktsförbanden eller blir de bara alltmer skrynkliga papperstigrar efterhand som utbildad personal från värnpliktssystemet inte längre finns tillgänglig?
Underförstått och mellan raderna i Agrells text ligger också slutsatsen att inriktningspropositionens dubbla satsning på både nationell förmåga och internationella insatser; dvs det typiskt svenska ”både och”, kommer att resultera i det lika typiskt svensa ”varken eller”.

(Så här några dagar efter att jag skrev inlägget, kan jag konstatera att även Claes Arvidsson på SvD ledarsida ställer sig tvivlande till yrkesförsvaret och frågande till den fortsatta totallåsningen vid de internationella insatserna)

Lika viktiga som olika teknikaliterer rörande rekrytering, kompetensförsörjning, kontraktstider och vad det nu kan vara, är dock två andra frågor. Den ena tystades ned i femtio år, den andra talades det högljutt om minst lika länge för att nu vara den som är nedtystad och ointressant.
Den första rör Försvarets förmåga att upprätthålla striden tills hjälp anländer. En nog så viktig parameter som var en outtalad huvuduppgift för vissa militärområden under det kalla kriget men samtidigt var något det inte talades om, inte ens internt inom Försvarsmakten på nivåerna under operationsledningarna i utpekade milostaber.
Nu talas det om det som en av ”det nya försvarets” huvuduppgifter. Hur denna uppgift, som kräver tillgång till förband över ytan och på förband bundna av just denna uppgift, ska kunna lösas med en förbandstillgång som kräver att alla tillgängliga resurser kraftsamlas mot angriparens huvudkrafter, är svårt att se.
Ett är dock säkert, enbart höga målsättningar och fagra ord håller inga flygplatser och transportvägar öppna.

Den andra frågan rör Försvarets folkliga förankring. Förr, och inte alltför länge sedan, ett axiom, ett kungsord och en förutsättning för svenska folkets accepterande av uppoffringar, skattekronor, värnplikt och ibland svårförståeliga regelverk.
Tanken att försvaret av landet och vårt samhälle var hela folkets angelägenhet må låta högtravande i dagens samhällsklimat, men den var en realitet bara för tjugo år sedan; den var en spegling av det samhällskontrakt som sade att vi alla har ett gemensamt ansvar för varandra och för det samhälle och det system vi lever i.
Att med ett yrkes- och kontraktsbemannat försvar försöka upprätthålla denna samhällsanda och detta samhällskontrakt, kommer att bli svårt. Att kräva uppoffringar av en befolkning som lejt bort sitt försvar till någon annan, kommer att bli än svårare. Den tidigare så tydliga kopplingen mellan folk och försvar kommer att lösas upp och att motivera ett stort antal skattekronor för ett folk som inte kommer att vara direkt delaktigt blir en svår pedagogiskt nöt att knäcka.

Annonser
  1. spanaren
    02 maj 2009 kl. 18:08

    Det blir enligt min mening troligen ”inget alls”
    utan fortsatt nedrustning mot målet att de svenska
    ”markstridskrafterna” omfattar en förstärkt
    ”FN-bataljon” att pytsas ut i högst kompanistyrka
    i ”viftamedflaggen” missioner i Asiens berg och
    Afrikas djungler där länder som organiserar en
    krigsmakt -tex Danmark- står för ”fredsframtvingandet”
    tillsammans med USA/NATO medan vi utgör en halvcivil
    ISAF (I saw Americans fighting)styrka i vitmålade
    civila fordon. Ser talibanerna svenskarna som
    ”hjälparbetare i uniform” eller inbjudande oskyddade mjuka mål?

    Vad gäller det svenska ”integritetsförsvaret” är
    detta lika löjeväckande som de 25 år gamla svenska
    patrullbåtarna utanför Somalia tillsammans med bla
    den nybyggda norska Aegis-fregatten. Klarar de
    svenska ”skärgårdskryssarna” sommarens sydvästmonsun eller blir det nödhamn i Djibouti pga otjänligt väder
    (samma väder råder varje år i detta område).

    Jag ber att få instämma i vad Peter Hammarberg
    skriver i sitt huvudinlägg och även vad de mycket
    insatta debattörerna på bloggen Wiseman’s Wisdoms
    framför.

    Idag har rysk trupp (inte FN-soldater eller dyl
    utan reguljär trupp) utposterats för att försvara Sydossetiens och Abchasiens gränser medan kusten försvaras av enheter ur ryska Svarta Havsflottan.

    Pga av det försämrade säkerhetspolitiska läget
    föreslås i Australien en mycket kraftig
    återupprustning (största sedan VK2) av den
    australiska krigsmakten.
    http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/8030292.stm

    Över Östersjöns västkust är lyckligtvis himlen
    för evigt blå…….

  2. Alamo
    06 maj 2009 kl. 9:43

    Klockrent, Spanaren, tyvärr!

  3. spanaren
    09 maj 2009 kl. 5:53

    Svenska Dagbladet har idag en längre artikel
    om de svenska ”kustkorvetternas” sårbarhet
    för fientlig eld även från lätta vapen och
    oförmåga även i moderat sjö på öppet hav.

    Mitt inlägg 2 maj 2009 grundade sig på egna
    självupplevda erfarenheter ombord mindre
    handelsfartyg i området. Bifogar en kanske mera
    trovärdig uppgift om vädret sommartid i
    Adenviken och västra Arabiska Sjön.

    http://www.nrlmry.navy.mil/sat_training/world_wind_regimes/GulfOfAden/SW_Monsoon/index.html

    Är detta törhända orsak till att ryska flottan
    sänder jagaren ”Admiral Vinogradov” med följefartyg
    från Vladivostok och inte en ”Tarantul” ( i ålder
    och storlek jämförbar med HMS Stockholm )från
    Baltijsk?

    Ämnet kanske är av så stort intresse att det kan
    föranleda ett meningsutbyte bland intresserade….

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s