Hem > Okategoriserade > Världen nästa?

Världen nästa?

Ända sedan Monroedoktrinen proklamerades 1823 har USA hävdad Latinamerika som sin speciella intressesfär . SSSR försök att etablera sig i regionen i samband med Cubakrisen misslyckades och man nöjde sig därefter med ekonomiskt och politiskt stöd till framförallt Cuba men också till några andra vänsterinriktade regimer i Mellanamerika, främst Nicaragua.

Ett tecken på att Ryssland nu försöker återta det forna Sovjetunionens roll som en supermakt med globala intressen, är landets nyvaknade intresse för denna del av världen. President Chavez i Venezuela har fått ett uttalat politiskt stöd, landet köper kvalificerat stridsflyg från Ryssland och Ryssland har för första gången på nästan fyrtio år sänt en flottstyrka till området för att bl. a. samöva med Venezuelanska enheter.
Denna nya politik har följts upp genom att president Medvedev i slutet av 2008 företog en rundresa till regionen som han sammanfattade med att ”Ryssland har återvänt till Latinamerika, inklusive Kuba”.

Man ska inte dra för stora omedelbara växlar på detta; än så länge är det nog mest fråga om politiska signaler om att landet söker sig tillbaka till SSSR supermaktsroll och kräver respekt och bemötande som en sådan.
Rent praktiskt saknar Ryssland fortfarande förmåga, politiskt, ekonomiskt och militärt, att hävda supermaktsstatus utanför den eurasiska kontinenten.
Den nygamla inriktningen förstärks dock av att Ryssland börjat visa sina militära muskler på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Ryska flottstyrkor, inklusive landets enda hangarfartyg, har åter visat sig på världshaven och landets strategiska bombflyg, som för bara några år sedan stod och rostade på baserna, gör nu regelbundna patrullflygningar över världshaven och längs de nordamerikanska kusterna. Landets nybyggnadsprogram vad gäller örlogsfartyg visar tecken på att man, om det fullföljs, strävar efter en förmåga till global maktprojektion i paritet med USA.

Skillnaden mot det kalla krigets dagar är att demonstrationen av till delar återvunnen militär makt inte följs upp med motsvarande politisk retorik och försök att få direkt politiskt inflytande i enskilda länder. ”Putinismen” kolporteras inte på samma sätt som kommunismen.
Det är bara i Europa, genom Medvedevdoktrinen, som Ryssland klart uttalat var man anser att gränserna går och vilka speciella rättigheter man anser sig ha.

Annonser
  1. spanaren
    08 mars 2009 kl. 10:32

    Bifogar en artikel som överenstämmer
    med de tankar som här framförts om
    Ryssland.

    Finns det ingen som har avvikande åsikter?

    http://www.b92.net/eng/insight/opinions.php?nav_id=57665

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s